|
|
|
|
En muslim gick till
frisören för att klippa sig och trimma skägget.
När
frisören började klippa honom, började de
småprata. De pratade om allt
möjligt och till slut kom de till att prata om Gud.
Frisören : “Jag tror inte att Gud finns.”
Kunden (muslim) : “Varför
säger du så?”
Frisören : “Jo, det räcker att
gå ut på gatan för att
inse att Gud inte finns. För, om Han finns, skulle det finnas
så många
sjuka människor? Skulle det finnas så många
överlämnade barn? Om Gud
fanns, skulle plågor och smärta inte kunna finnas. Jag
kan inte tänka
mig en Gud Som skulle kunna tillåta dessa saker.”
Kunden (muslim) tänkte en stund och
beslöt sig att inte svara, för att inte börja debetten
(som skulle kunna leda till fientliga toner).
Frisören avslutade sitt jobb med kunden,
som lämnade
frisörsalongen. Så fort han gick ut på trottoaren,
såg han en
långhårig man, rufsig i håret, som
dessutom var smutsig; och med
ovårdat skägg - mannen såg ut som slusk.
Muslimen vände sig tillbaka
till salongen, kom in och sade:
Kunden (muslim) : “Vet du vad, jag tror inte att
frisörer finns.”
Frisören : “Hur kan du säga det?”
frågade frisören, helt häpen över
kundens blindhet. “Jag står ju framför dig, jag är
frisör och har precis klippt dig!”
Kunden (muslim) : “Nej. Frisörer finns
inte. För om de
fanns, skulle det inte finnas folk med långt, smutsigt, rufsigt
hår och
med ovårdat och smutsig skägg, som den där mannen
utanför salongen.”
Frisören : “Men, snälla du,
frisörer finns ju! Sådant händer därför
att dessa människor väljer att inte komma till
frisören.”
Kunden (muslim) : “Exakt. Du har rätt.”
———————————————————————————————————————–
Gud finns. Onda saker händer när människor väljer
att inte skynda sig till Gud och när människor väljer
att inte söka skydd och hjälp från Honom.
Därför finns det eländet i världen.
Ref: http://www.turban.se/?p=93
|
|
|
Denna
historia handlar om `Abd
Allah ibn Hilal al-Kufi al-Majdhum och
hans granne, som bad honom att skriva ett brev till Iblis - må
Allah förbanna honom - i en angelägenhet som tryckte honom.
Otrolig som den är, är denna historia dock ett gott exempel
på den ondska som kan finnas hon folk.
`Abd Allah ibn Hilal skrev alltså brevet å sin grannes
vägnar, undertecknade det nogsamt, och sände iväg det
till Iblis. När Iblis läst det, kysste han det, lade det
över sina ögon, och sade: "Jag står till din
tjänst, o Abu Muhammad - vad behöver du?" Denne svarade: "Jag
har en mycket generös granne, som visar stor omtanke mot mig och
mina barn. Närhelst jag behöver något ser han till att
jag får det. Behöver jag pengar ger han mig ett lån
eller hjälper mig på annat sätt. Är jag bortrest
tittar han till min familj och mina barn och gör allt möjligt
gott för dem." För varje god sak som nämndes sade Iblis
"Det är fint" eller "Det är bra". När mannen var
färdig med besrkivningen av grannen, sade Iblis: "Så vad
vill du att jag ska göra?" Han sade: "Jag vill att du ska
sätta stopp fär hans välfärd och göra honom
fattig, ty jag är led på hans ställning, hans rikedom,
ja att han han överhuvudtaget finns och fortsätter att leva i
välmåga." När Iblis hörde detta upphov att ett
vrål, så högt att man aldrig hört honom yttra
något liknande. Alla hans demoner och soldater samlades kring
honom och frågade: "Vad har hänt, o du [människornas]
herre och mästare?" Han svarade dem: "Visste ni att Allah -
upphöjd och majestätisk är Han - har skapat
människor som är värre än jag ?!"
Källa:
Denna episod har översatts ur boken "Fadl al-Kilab `ala kathirin
min man labisa al-thiyab" (Hundarnas företräden
framför
många av dem som går klädda i kläder) av Abu Bakr
ibn Khalaf al-Marzaban. Ö-sättning till svcenska: bmk
|
|
Två fiskar simmade
omkring och upptäckte plötsligt en
bit kött framför sig. Den yngsta fisken öppnade munnen
och simmade mot köttbiten. Den äldre fisken ropade:
Stanna! Du kan inte se det, men inne i köttbiten
stter det en krok, genom en osynlig lina är den kopplad till en
käpp ovanför vattenytan och någon håller i den
käppen. Om du äter köttet, kommer kroken att fastna i
din käke och denne någon kommer att dra upp dig ur vattnet.
Någon kommer att sprätta upp dig med en kniv, steka dig i en
panna och äta upp dig. Det som blir kvar av dig får katten.
De två fiskarna simmade iväg. När den
yngsta fisken blev ensam tänkte den: Jag ska själv
undersöka hur korrekta påståendena är.
Han återvände till köttbiten och
simmade runt den, ovanför och under den. Han gjorde en riktigt
noggrann undersökning och kunde sedan konstatera:
Jag har sett mig omkring ordentligt och jag har inte
upptäckt någon käpp, kniv, stekpanna eller katt.
Jag har faktiskt inte upptäckt något utanför detta
vatten vi lever i.
Han simmade åter tillbaka till köttbiten och
slukade den. Kroken fastnade i hans käke och han drogs upp ur
vattnet. Han såg käppen och en man med en kniv - men vid den
tidpunkten var hans kunskap intet värd.
Ref:
http://svarten.blogspot.com/2007/03/i-fablernas-vrld.html#links
|
|
|
|
|
|
© 2008
Kultursällskapet Damas * Damas Cultural Society
Last updated:
2009-December-07
|