البيقونية
أَبْدَأُ بِالحَمْـــــدِ مُصَلِّيَـــاً
وَذِي من أقْسَامِ الحَدِيثِ عِــدَّهْ
أَوَّلُهَا الصَّحِيحُ وَهْوَ مَا اتَّصــل
يَرْوِيهِ عَدْلٌ ضَابِــــطٌ عَنْ مِثْلِه ِ
وَالحَسَن المَعْرُوفُ طُرْقاً وَغَدَتْ
وَكُلُّ مَا عَنْ رُتْبَةِ الحُسْنِ قَصرْ
وَمَا أُضِيفَ لَلنَّبِــــــي المَرْفُوعُ
وَالمُسْنَدُ المتَّصِلُ الإسْـــنَاد مِنْ
وَمَا بِسَمْعِ كُلِّ رَاوٍ يَتَّصِــــل
مُسَلْسَلٌ قُلْ مَا عَلَى وَصْفٍ أَتَى
كَذَاكَ قَدْ حَدَّثَنِيهِ قَائمـــــــا
عَزِيزُ مَـــــرْوِي اثْنَيْنِ أوْ ثَلاَثَهْ
مُعَنْعَنٌ كَعَنْ سَــعِيدٍ عَنْ كَرَمْ
وَكُلُّ مَا قَلَّــتْ رِجَالُهُ عَلاَ
وَمَا أَضَفْتَهُ إِلَى الأَصْحَابِ مِنْ
وَمُرْسَلٌ مِنْهُ الصِّحَابِيُّ سَـقَطْ
وَكُلُّ مَا لَمْ يَتَّصِــلْ بِحَـــــال ِ
والمُعْضل الساقِط مِنه اثنـــــانِ
الأَوَّلُ الاسْقَاطُ لِلشَّــــيْخِ وَأَنْ
وَالثَّانِ لاَ يُسقطُهُ لَكِنْ يَصِــفْ
وَمَا يُخَـــالِفْ ثِقَةٌ بِهِ المــــَلاَ
إبْدَالُ رَاوٍ مَا بِرَاوٍ قِسْــــــمُ
وَالْفَــــرْدُ مَا قَيَّدْتَـــهُ بِثِقــةِ
وَمَا بِعِلَّةٍ غُمُوضٍ أَوْ خَفَـــــا
وَذُو اخْتِلافِ سَنَدٍ أَوْ مَتْــنِ
وَالمُدْرَجَاتُ فِي الحَدِيثِ مَا أَتَتْ
وَمَا رَوَى كُلُّ قَرِينٍ عَنْ أَخِهْ
مُتَّفِقٌ لَفْظاً وَخَطاً مُتَّفِقْ
مُؤْتَلِفٌ مُتَّقِقُ الخَطِّ فَقَطْ
وَالمُنْكَرُ الْفَرْدُ بِهِ رَاوٍ
مَتْرُوكُهُ مَا وَاحِدٌ بِهِ انْفَرَدْ
وَالكَذِبُ المُخْتَلَقُ المَصْنُوعُ
وَقَدْ أَتَتْ كَالجَوْهَرِ المَكْنُونِ
فَوْقَ الثَّلاَثِينَ بِأَرْبَعٍ أَتَتْ
أَبْدَأُ بِالحَمْـــــدِ مُصَلِّيَـــاً
عَلَى مُحَمَّدٍ خَيْرِ
نَبِيٍّ
أُرْسِلا َ
وَذِي من أقْسَامِ الحَدِيثِ عِــدَّهْ
وَكُلُّ وَاحِدٍ أَتَى
وَحَدَّه ْ
أَوَّلُهَا الصَّحِيحُ وَهْوَ مَا اتَّصــل
إسْنَادُهُ
وَلَمْ يَشُذَّ
أَوْ يُعَلْ
يَرْوِيهِ عَدْلٌ ضَابِــــطٌ عَنْ مِثْلِه ِ
مُعْتَمَدٌ فِي ضَبْطِهِ
وَنَقْلِه
وَالحَسَن المَعْرُوفُ طُرْقاً وَغَدَتْ
رِجَالُهُ لاَ كَالصَّحِيحِ
اشْتَهَرَتْ
وَكُلُّ مَا عَنْ رُتْبَةِ الحُسْنِ قَصرْ
فَهْوَالضَّعِيفُ وَهْوَ
أَقْسَاماً كَثُرُ
وَمَا أُضِيفَ لَلنَّبِــــــي المَرْفُوعُ
وَمَا لِتَابِعٍ
هُوَالمَقْطُوعُ
وَالمُسْنَدُ المتَّصِلُ الإسْـــنَاد مِنْ
رَاوِيهِ حَتَّى المُصْطَفَى
وَلَمْ يَبِنْ
وَمَا بِسَمْعِ كُلِّ رَاوٍ يَتَّصِــــل
إسْنَادُهُ لِلْمُصْطَفَى
فَالْمُتَّصِل
مُسَلْسَلٌ قُلْ مَا عَلَى وَصْفٍ أَتَى
مِثْلُ أَمَا وَاللهِ
أَنْبَانِي
الْفَتَى
كَذَاكَ قَدْ حَدَّثَنِيهِ قَائمـــــــا
أَوْ بَعْدَ أَنْ حَدَّثَنِي
تَبَسَّما
عَزِيزُ مَـــــرْوِي اثْنَيْنِ أوْ ثَلاَثَهْ
مَشْهُورُ
مَـــــرْوِي
فوْقَ مَا ثَلاَثَهْ
مُعَنْعَنٌ كَعَنْ سَــعِيدٍ عَنْ كَرَمْ
وَمُبْهَمٌ مَا فِيهِ رَاوٍ
لَمْ
يُسَمْ
وَكُلُّ مَا قَلَّــتْ رِجَالُهُ عَلاَ
وَضِدُهُ ذَاكَ الَّذِي
قَدْنَزَلاَ
وَمَا أَضَفْتَهُ إِلَى الأَصْحَابِ مِنْ
قَوْلٍ وَفِعْلٍ
فَهْوَمَوْقُوفٌ
زُكِنْ
وَمُرْسَلٌ مِنْهُ الصِّحَابِيُّ سَـقَطْ
وَقُلْ غَرِيبٌ مَا رَوَى
رَاوٍ
فَقَطْ
وَكُلُّ مَا لَمْ يَتَّصِــلْ بِحَـــــال ِ
إسْنَادُهُ مُنْقَطِعُ
الأَوْصَال
والمُعْضل الساقِط مِنه اثنـــــانِ
وما أتى مُدلساً نوعانِ
الأَوَّلُ الاسْقَاطُ لِلشَّــــيْخِ وَأَنْ
يَنْقُلَ عَمَّنْ
فَوْقَهُ
بِعَنْ وَأَنْ
وَالثَّانِ لاَ يُسقطُهُ لَكِنْ يَصِــفْ
أَوْصَافَهُ بِمَا بِهِ لاَ
يَنْعَرِفْ
وَمَا يُخَـــالِفْ ثِقَةٌ بِهِ المــــَلاَ
فَالشَّاذ والمَقْلُوبُ
قِسْمانِ تَلاَ
إبْدَالُ رَاوٍ مَا بِرَاوٍ قِسْــــــمُ
وَقَلْبُ إسْنَادٍ لمَتْنٍ
قِسْــــــمُ
وَالْفَــــرْدُ مَا قَيَّدْتَـــهُ بِثِقــةِ
أَوْ جَمْعٍ أوْ قَصْرٍ
عَلَى رِوَايَةِ
وَمَا بِعِلَّةٍ غُمُوضٍ أَوْ خَفَـــــا
مُعَلَّلٌ عِنْدَهُمُ قَدْ
عُرِفا
وَذُو اخْتِلافِ سَنَدٍ أَوْ مَتْــنِ
مُضْطَرِبٌ عِنْدَ أُهَيْلِ
الْفَنِّ
وَالمُدْرَجَاتُ فِي الحَدِيثِ مَا أَتَتْ
مِنْ بَعْض أَلْفَاظِ
الرُّوَاةِ اتَّصَلَتْ
وَمَا رَوَى كُلُّ قَرِينٍ عَنْ أَخِهْ
مُدّبَّجٌ فَأَعْرِفْهُ
حَقّاً
وَأَنْتَخِهْ
مُتَّفِقٌ لَفْظاً وَخَطاً مُتَّفِقْ
وَضِدُّهُ فِيمَا ذَكَرْنَا
المُفْتَرِقْ
مُؤْتَلِفٌ مُتَّقِقُ الخَطِّ فَقَطْ
وَضِدُّهُ مُخْتَلِفُ
فَاخْشَ
الْغَلَطْ
وَالمُنْكَرُ الْفَرْدُ بِهِ رَاوٍ
غَدَا تَعْدِيلُهُ لاَ
يَحْمِلُ
التَّفَرُّدَا
مَتْرُوكُهُ مَا وَاحِدٌ بِهِ انْفَرَدْ
وَأَجْمَعُوا لِضَعْفِهِ
فَهْوَ
كَرَدْ
وَالكَذِبُ المُخْتَلَقُ المَصْنُوعُ
عَلَى النَّبِي فَذلِكَ
المَوْضُوعُ
وَقَدْ أَتَتْ كَالجَوْهَرِ المَكْنُونِ
سَمَّيْتُهَا مَنْظُومَةَ
الْبَيْقُونِي
فَوْقَ الثَّلاَثِينَ بِأَرْبَعٍ أَتَتْ
أَقْسَامُهَا تَمَّتْ
بِخَيْرٍ
خُتِمَت
Al-Bayquniyya
Jag börjar med att lovprisa (Allah) och sända välsignelser över
Muhammad, den bäste Profet
som sänts.
Det finns ett antal indelningar av hadith –
var och en (av dem) ska här
tas upp och definieras.
Den första är sahîh, och det är den (hadith) som har en sammanhängande
kedja (muttasil al-isnad), och
inte
är mu`alllal eller shâdhdh,
som förts viader från en tillförlitlig (`adl) och noggrann (dâbit) till en annan
vars tillförlitlighet och
noggrannhet man sätter tilltro till.
Hasan är den (hadith) vars (överförings-)väg är känd. men
vars berättare inte är
lika kända (för sin `adl och Dabt) som (de som bedöms
som) sahih.
Och alla (hadither) som inte når upp till graden av hasan
är da`îf, och av
finns många kategorier.
Det som tills skrivs Profeten (kallas för) marfû`,
och det som tillskrivs en tabi`i (kallas) maqtû`.
Musnad är en (hadith) vars kedja är sammanhängande från den (senaste)
berättaren fram till
den Utvalde (Profeten), utan att något saknas;
Och den (hadith) vars berättare (i varje led fört den vidare) genom sama`
i en sammanhängande kedja
(som når fram till) den Utvalde (Profeten) är muttasil. [1]
Musalsal (kallas en hadith) om den förmedlas på ett speciellt sätt,
t.ex. (om den inleds med orden)
"Vid Allah, den unge mannan underrättade mig om..."
likaså (om den åtföljs av åtbörder som) "Han berättade detta för mig stånde"
eller: "Efter att har
berättat detta log han".
`Azîz är en (hadith) som förmedlats av två eller tre berättare,
och mash-hûr
är
den om den förmedlats av fler än tre.
Mu`an`an är (en hadith där berättarens namn introduceras med ordet `an) som "från Sa`id från Karam"
och mubham är
den (hadith) där en av
berättararna inte (uttryckligen) angivits.
Alla (hadither) vars berättarled är få (kallas) `âlî,
och motsatsen till det är nâzil.
En (hadith) där du tillskriver en sahabi
ord eller handlingar (kallas) mawquf.
Mursal är (den hadith) där sahabin saknas,
och gharib är
det (en hadith) som bara
överförts av en enda berättare.
Alla (hadither) vars kedja i något led inte är sammanhängande
är munqatir (dvs.
kedjan är) bruten.
/fortsättning följer insha'Allah/
Noter:
[1] Den definition som ges här skiljer sig från andra definition i det att den utelsuter berättelser som går tillbaka till någin sahahbi eller tabi`i. I andraframställningar kallas även de sammahängande kedjor som inte når fram till Profeten (s) för muttasil.
[2]
[1] Den definition som ges här skiljer sig från andra definition i det att den utelsuter berättelser som går tillbaka till någin sahahbi eller tabi`i. I andraframställningar kallas även de sammahängande kedjor som inte når fram till Profeten (s) för muttasil.
[2]
Al-Bayquniyya
I begin by praising (Allah)...
/coming soon insha'Allah/
Notes
[1]
[2]
Sources and
Acknowledgements:
© Damas Cultural Society
2007