Ash-Shifa'
by Qadi 'Iyad
övers. B. Muhammad-Klingmann
Arabic text >>
  English translation >>
Del 2 Kapitel 2 Avsnitt 5:

Om innebörden av att älska Profeten
(Allahs fred och välsignelser vare med honom)
     Det finns olika åsikter om vad som menas med kärlek till Allah och Profeten (Allahs fred och välsignelser vare med honom). Meningarna om detta är många, men egentligen är det inte orden man är oense om; det är snarare olika tillstånd man talar om.
     Sufyan sade: “Kärlek består i att man följer Allahs Sändebud “, som om han tänkte på Allahs den Upphöjdes ord: «Säg: Om ni älskar Gud, följ mig.» (3:31)
     En av de lärde sade: “Kärlek till Sändebudet är att tro på hans seger, slå vakt om hans sunnah, låta sig ledas av den [inqiâd] och frukta att motsätta sig honom.”
     En annan sade: “Kärlek är att ständigt ha den man älskar i tankarna.”
     En annan har sagt: “/Kärlek/ är att föredra den älskade framför sig själv.”
     Och ytterligare en annan: “/Kärlek/ är att längta efter den man älskar.”
     En av de lärde sade: “Kärlek är när hjärtat följer sin mästare, älskar vad han älskar och avskyr vad han avskyr.”
     En annan sade: “Kärlek är att hjärtat tillvänder sig den som det står i samklang med.“
   De flesta av dessa förklaringar handlar om tecken på kärlek och dess följder, snarare än om dess väsen. Kärlekens väsen är tillgivenhet till det man finner behagfullt och harmoniskt, antingen

(1) för att det skänker njutning åt sinnena – som kärlek till vackra former, melodiska ljud, delikata maträtter och drycker, allt sådant som man känner en naturlig dragning till därför att det är behagligt;

(2) eller för att dess nobla inre kvalitéer skänker njutning åt intellekt och hjärta – som kärleken till salihun, culema och ahl-al-ma3rüf (goda människor) när man hör talas om deras underbara liv och goda gärningar. Människans natur är böjd att in till fanatism älska sådant. Sådan partiskhet från en grupp mot en annan och sekterism inom en nation kan leda till att man överger sitt hemland, det heliga vanhelgas och liv går till spillo.

(3) eller man kan älska sådant som man finner tilldragande på grund av en förmån eller välsignelse man vinner ur det, eftersom jaget är naturligt böjt att älska sådant som gör det gott.

     När du förstått detta väl, så betrakta dessa källor till kärlek tillämpde på Profeten (Allahs fred och välsignelser vare med honom) och du kommer att finna att han förenar dessa tre aspekter, varur kärlek uppstår.
     Hans tilldragande yttre och fulländade inre karaktär har vi redan talat om i tidigare kapitel, och mer behöver inte tilläggas här.
     Vad gäller de förmåner och välsignelser som hans samfund får genom honom, har vi redan tidigare nämnt att han besitter flera av Allahs den Upphöjdes egenskaper – hans barmhärtighet, hans /förmåga att ge/ vägledning, hans ömhet gentemot dem och hans strävan (iver) om att rädda dem från Elden. «Han är full av kärlek och barmhärtighet för de troende.» (9:128*) och «en barmhärtighet för alla världar» (21:107*) som sänts som «förkunnare av ett glatt budskap om hopp och som varnare och som den som på Vårt uppdrag kallar [mämniskorna] till Gud och som en ledfyr [för de vilsegångna]» (33:45-46) och «för att framföra Hans budskap till dem och [lära dem renhet] och undervisa dem i Skriften och [profeternas] visdom.» (62:2) och «leda dem till en rak väg.»  (5:16*)
     Vilken välgärning kunde vara värdigare eller av större betydelse än hans godhet mot alla dem som tror! Vilken förmån vore av mer allomfattande nytta och gagn än hans gåvor  till samtliga muslimer? Han är deras medel till vägledning, han befriar dem från okunnighet och kallar dem till framgång och heder. Han är deras medlare och företrädare inför deras Herre. Han talar å deras vägnar och vittnar till deras förmån.Han hjälper dem till evigt liv och ändlös välsignelse.
     Det bör därmed stå klart för dig att kärlek till Profeten (Allahs fred och välsignelser vare med honom) påbjuds dels enligt Lagen, i kraft av de tillförlitliga  traditioner (som vi har återgett), och dels av de naturliga skäl som följer av allt vi sagt om hans outtömliga godhet och fulländning.
     Människan kan, som som vi vet, älska någon som gör henne väl en eller två gånger i denna värld, eller någon som räddar henne undan olycka och förlust, även om skadan därav bara är kortavrig och tillfällig – måste då inte den som ger henne tidlösa gåvor och skyddar henne från det eviga straffet i al-Jahim älskas främst av alla? Om en kung kan bli älskad för sin goda livsföring och en makthavare för att hans sätt att regera anses klokt, och om man kan älska någon avlägsen person bara för att man hört talas hans kunskap och ädla karaktär – hur mycket mer är då inte den, som äger alla dessa företräden till fulländning, värd vår kärlek och tillgivenhet.
     cAli beskrev Profeten (Allahs fred och välsignelser vare med honom) med dessa ord: “Den som råkade på [se] honom plötsligt kände vördnad och fruktan.  De som umgicks med honom älskade honom.“ Som vi nämnde fanns det en av hans Följeslagare som inte kunde vända bort sin blick från honom på grund av sin kärlek till honom.


Not:
Korancitaten är hämtade ur Muhammad Knut Bernströns översättning, med undantag för de ställen som markerats med (*)

© Kultursällskapet Damas 2006